Sätter sig DIREKT på biceps...
Bögen i församlingen fyllde år idag och det firades med pompa och ståt.
Vi träningskompisar träffades på skolans parkering efter jobbet och åkte gemansamt i bögen i församlingens minimala bil hem till honom, där det vanskades en liten fika innan träningen.
En liten fika...
Gissa mina ögons eufori och den kurrande magens tillfredsställelse när det dukades fram kladdkaka med grädde och riven choklad, gräddig chokladtårta med non stop on top och en härlig kaka full med gult gojs till kaffet.
Vi åt och vi åt och vi åt... Och sedan ville vi kräkas.
Vi satt där som fyra övergödda paddor i sofforna och tittade förvånandsvärt klentroget och lite motvilligt på härligheterna på bordet.
Tänk att de bara några minuter innan hade varit så vansinnigt inbjudande och frestande... Och goda!
Igår var vi inbokade på ett BodyWork pass, i vilket jag medverkade i ca fem minuter innan jag fick fullkomlig panik och lämnade salen.
Folk som sätter på sig ett konstlat (för att de, enligt cheferna, måste) leende och glatt och überkäckt hoppar sidohopp till eurodiscomusik, fixar inte jag.
Jag traskade istället till gymet, där jag trivdes mycket bättre än bland svängande hästsvansar och vevande armar.
BodyWork är lika med Aerobics, och Aerobics är lika med ALDRIG I LIVET!
Idag stod det AfroPower på schemat och då jag vet att jag inte skulle uppskatta att gestalta ett lejon eller vibrera häftigt med stjärten gick jag direkt till gymet, vilket visade sig vara ett oerhört bra val.
För första gången sedan jag började (gratis)träna på Sportlife fick jag ögongodis hela passet igenom.
Herre jättejävlar vilken underbar syn jag hade vid min sida under bröstövningar och skakande triceps. Mmmmumma.
Undrar om jag inte morrade som ett lejon när hans perfekta muskler spelade under huden på den fulländade kroppen ändå.
Eller i alla fall kurrade som en belåten katt (när jag inte rapade ren grädde från den tidigare frossan, vill säga).
Mina tre kollegor blev givetvis (med ögonen) presenterade för min gunstling innan vi, i vanlig ordning, satte oss vid receptionen och chillade en stund innan hemfärd.
Vi har lovat handbollkollegans syster att vi ska vara med på hennes (singel!!!)spinningpass på fredag, men eftersom jag ska åka till Hufvudstaden tänkte jag att jag skulle skicka med mina kollegor ett stort kort på mig själv som de kan fästa upp på en av cyklarna.
Ja, det blir bra!
Vi träningskompisar träffades på skolans parkering efter jobbet och åkte gemansamt i bögen i församlingens minimala bil hem till honom, där det vanskades en liten fika innan träningen.
En liten fika...
Gissa mina ögons eufori och den kurrande magens tillfredsställelse när det dukades fram kladdkaka med grädde och riven choklad, gräddig chokladtårta med non stop on top och en härlig kaka full med gult gojs till kaffet.
Vi åt och vi åt och vi åt... Och sedan ville vi kräkas.
Vi satt där som fyra övergödda paddor i sofforna och tittade förvånandsvärt klentroget och lite motvilligt på härligheterna på bordet.
Tänk att de bara några minuter innan hade varit så vansinnigt inbjudande och frestande... Och goda!
Igår var vi inbokade på ett BodyWork pass, i vilket jag medverkade i ca fem minuter innan jag fick fullkomlig panik och lämnade salen.
Folk som sätter på sig ett konstlat (för att de, enligt cheferna, måste) leende och glatt och überkäckt hoppar sidohopp till eurodiscomusik, fixar inte jag.
Jag traskade istället till gymet, där jag trivdes mycket bättre än bland svängande hästsvansar och vevande armar.
BodyWork är lika med Aerobics, och Aerobics är lika med ALDRIG I LIVET!
Idag stod det AfroPower på schemat och då jag vet att jag inte skulle uppskatta att gestalta ett lejon eller vibrera häftigt med stjärten gick jag direkt till gymet, vilket visade sig vara ett oerhört bra val.
För första gången sedan jag började (gratis)träna på Sportlife fick jag ögongodis hela passet igenom.
Herre jättejävlar vilken underbar syn jag hade vid min sida under bröstövningar och skakande triceps. Mmmmumma.
Undrar om jag inte morrade som ett lejon när hans perfekta muskler spelade under huden på den fulländade kroppen ändå.
Eller i alla fall kurrade som en belåten katt (när jag inte rapade ren grädde från den tidigare frossan, vill säga).
Mina tre kollegor blev givetvis (med ögonen) presenterade för min gunstling innan vi, i vanlig ordning, satte oss vid receptionen och chillade en stund innan hemfärd.
Vi har lovat handbollkollegans syster att vi ska vara med på hennes (singel!!!)spinningpass på fredag, men eftersom jag ska åka till Hufvudstaden tänkte jag att jag skulle skicka med mina kollegor ett stort kort på mig själv som de kan fästa upp på en av cyklarna.
Ja, det blir bra!
Kommentarer
Postat av: Annapanna
Morra som ett lejon! Ha ha ha, du är skön!
Istället för bilden så tycker jag vi går på spanar runda på lördag bland massa sköna skid/snowborad åkare i baggybrallor... Det ÄR MUMMA!
Postat av: Kotteby
Ho hooo....
Vad har hänt?
Ge mig text att läsa!!!
NU!
Postat av: Mr Amazing
+1
Trackback
