Bristande vuxentillsyn?
Min största skräck, som elevassistent, är att det ska hända något med det barnet som jag är assistent åt.
Så har jag känt ända sedan jag läste en artikel om en pojke som dog i en klätterställning för många år sedan. Han hade fastnat med halsduken så olyckligt att han ströps.
Den pojken hade en assistent och det blev ju ett väldigt rabalder om var den assistenten var vid olyckstillfället.
Sedan dess har jag som sagt varit väldigt rädd att det ska hända något med "mina" elever om jag inte är närvarande och kan förhindra det.
Samtidigt kan man ju inte bädda in barnen i bomull. De MÅSTE få lov att skada sig och råka ut för olyckor.
Vad är väl en sommar utan skrapade barnknän?
Men det känns alltid lite värre när något händer en elev som har en elevassistent än ett barn som inte har det. De ska på något sätt vara mer övervakade än de "vanliga" barnen...
Man kan ju inte alltid vara kloss an, men man kan ju prata med dem och på så vis förhindra vissa saker att hända.
T.e.x en sådan enkel sak som att inte springa efter en boll som rullar ut på gatan... Eller att inte klättra upp i ett skåp, som står på en bokhylla, för att gömma sig i blindbock!
Min värsta skräck blev verklighet idag...
Min pojk.. Dvs han som jag ska ha ett extra hököga på, kommer in i klassrummet med blödande huvud och sprutande tårar!
Gissa om det gjorde ont i bröstet på mig.
Jag hade ju för sjutton precis varit och kollat upp killarna som lekte jättebra och hade skitkul...
Men jag tycker ändå att de måste få leka utan vuxentillsyn om det går bra.
Vi kan inte vaddera in skolan och klä barnen i bubbelplast... Jag tycker det, men ändå har jag sjukt dåligt samvete för att jag inte var där och förhindrade en onödig olycka!
Min fantastiska chef säger att jag inte gjort något fel, och att jag måste inse att olyckor händer, vare sig eleven har assistent eller inte.
Hon har ju rätt såklart, så jag ska försöka släppa det nu, och sätta igång med kvällens lussebak och glöggdrickande...
Men det STÖR mig bara så... Det ska inte hända.
Inte under mitt pass i alla fall!
Så har jag känt ända sedan jag läste en artikel om en pojke som dog i en klätterställning för många år sedan. Han hade fastnat med halsduken så olyckligt att han ströps.
Den pojken hade en assistent och det blev ju ett väldigt rabalder om var den assistenten var vid olyckstillfället.
Sedan dess har jag som sagt varit väldigt rädd att det ska hända något med "mina" elever om jag inte är närvarande och kan förhindra det.
Samtidigt kan man ju inte bädda in barnen i bomull. De MÅSTE få lov att skada sig och råka ut för olyckor.
Vad är väl en sommar utan skrapade barnknän?
Men det känns alltid lite värre när något händer en elev som har en elevassistent än ett barn som inte har det. De ska på något sätt vara mer övervakade än de "vanliga" barnen...
Man kan ju inte alltid vara kloss an, men man kan ju prata med dem och på så vis förhindra vissa saker att hända.
T.e.x en sådan enkel sak som att inte springa efter en boll som rullar ut på gatan... Eller att inte klättra upp i ett skåp, som står på en bokhylla, för att gömma sig i blindbock!
Min värsta skräck blev verklighet idag...
Min pojk.. Dvs han som jag ska ha ett extra hököga på, kommer in i klassrummet med blödande huvud och sprutande tårar!
Gissa om det gjorde ont i bröstet på mig.
Jag hade ju för sjutton precis varit och kollat upp killarna som lekte jättebra och hade skitkul...
Men jag tycker ändå att de måste få leka utan vuxentillsyn om det går bra.
Vi kan inte vaddera in skolan och klä barnen i bubbelplast... Jag tycker det, men ändå har jag sjukt dåligt samvete för att jag inte var där och förhindrade en onödig olycka!
Min fantastiska chef säger att jag inte gjort något fel, och att jag måste inse att olyckor händer, vare sig eleven har assistent eller inte.
Hon har ju rätt såklart, så jag ska försöka släppa det nu, och sätta igång med kvällens lussebak och glöggdrickande...
Men det STÖR mig bara så... Det ska inte hända.
Inte under mitt pass i alla fall!
Kommentarer
Trackback
