Julstrul
Jag har verkligen ångest!
Julklappsångest!
Nu har jag spenderat ett par eftermiddagar/kvällar på stan i min jakt efter bra julklappar till de jag vill ge just julklappar. Men hur går det då?
Just det... ÅT HELVETE!!!
Vad köper jag till någon som har allt?
Vad i hela världen köper jag?
Igår när jag gick runt på Nordstan och svor tyst (och kanske en och annan svordom högt) för mig själv över alla idioter, som liksom mig, irrade runt i ovisshet och mindre panik, fick jag helt enkelt nog.
Jag köpte en enorm påse naturgodis, satte mig på en bänk mitt i myllret och åt mina chokladdraperade nötter under tung tystnad och deprimerande uppgivenhet.
"Jag ger upp", tänkte jag och kände mig löjligt nära lipen!
Nu är det tre dagar kvar och några julklappar har jag inte fått köpt.
Jo, en till brorsan, men det räcker ju inte!
I kväll åker jag hem till mamma och pappa och skriver ut ett kort på mig själv till mormor, så där blir det minus en i alla fall.
Egotjej som ger bort kort på sig själv, men varje gång jag hälsar på min mormor tänker jag att:
"Vad är det för kort hon har på sitt äldsta barnbarn egentligen? Jag ser ju inte klok ut. Det här håller inte. Det måste jag se till att ändra på!"
Så nu blir det ett uppdaterat kort till henne, och därmed basta!
God jul mormor! Här får du mig, i en ram!
Är det någon som ligger inne med en briljant idé på uppskattade julklappar mottages de idéerna mer än gärna av den här tjejen, som snart bojkottar julen för i år!
Jag avslutar med att tala om för min kollega på grannavdelningen, att du är ju helt underbar!
Tack för att du alltid är så gullig och ställer upp.
Det hjälper mig oerhört att få lämna bygget tidigare idag, för att med brorsans hjälp, fixa mormors julklapp innan det är dags att susa vidare till mina ladies för en kväll fylld av vitt vin och räkor!
God jul kära kollega.
Jag hjälper dig nästa termin!
