Doktorerat
Jag har ju en dator som har låtit som ett argt brandalarm så fort den har fått arbeta lite extra.
D.v.s när jag gör mer än kollar Facebook, socialiserar på msn eller uppdaterar mig på Aftonbladet, för det är typ vad jag använder min dator till, utöver att spela musik.
Nej, det är när jag avancerar mitt datoranvändande med att rippa skivor, bränna ut bilder eller något annat som mitt stora svarta monster inte är van vid, som han säger:
"Närö, lilla gumman! Det här tänker jag då rakt inte gå med på! WIIO WIIIO WIIIOOO!!!"
Första gången det hände tittade vi på varandra som fån, sambon och jag!
"Vad i hela fridens namn är det som låter?"
(Brandlarmet visste vi ju att det inte var eftersom vi inte har något, till vår brandman-kompis stora förtvivlan).
WIIOO WIIIOO WIIIOO!
"Är det tv:n"
WIIOO WIIIOO WIIIOO!
"Nej, det måste vara något utifrån"
WIIIIOOO WIIIIOOO WIIIIOOO!!!
"Men herregud, det är ju datorn..KAN datorer ens låta så?"
Sedan dess har det hänt då och då, men nu, de senaste dagarna har det hänt ett par gånger om dagen (kan ju vara en protest från alla reggaeplattor jag har rippat in till fredagens fest) och jag har börjat bli orolig på riktigt.
Med tanke på hur handikappad och ensam jag kände mig för några veckor sedan, då jag glömde telefonen hemma på sängen, vågar jag inte ens tänka på hur jag skulle må om min dator försvann ur mitt liv.
Det går kalla kårar längs min ryggrad bara jag tänker på det *ger datorn en öm klapp* så det var ju bara att gå till handling.
Steg 1. Ring pappa och kolla om de har en extradator i fall min måste vara borta på lagning ett par dagar.
Steg 2. Inse att det inte finns någon fungerande dator i närheten, utan försök laga på egen hand...
Jag skyndar mig hem från jobbet, (efter att bror kört mig till Net on Net och hämtat kameran) plockar fram min lilla verktygsväska och går ivrigt till verket. Här ska opereras!
Jag öppnar upp det svarta skalet och hitter... Ja, det är sant... En hel siameskatt!
Oh, my gaaaad, vad mycket damm och hår. Ha ha! Inte undra på att datorn protesterat. Vilken hårboll!
Jag ringer mitt datorkunniga ex och frågar om jag får lov att dammsuga inne i min dator, och det fick jag bara jag inte rörde något. Verkar ju lätt!
Men eftersom jag är försiktigheten själv gör jag en fin svepning med dammsugaren och ser helt plötsligt både kretskort och fläktar... Min fina dator. Helt igentäppt, stackarn.
Precis när jag stängt av dammsugaren, mycket nöjd med mig själv får jag ett msn-meddelande:
"VAD DU ÄN GÖR, DAMMSUG INTE I DATORN"
Oups!
Det fick visst inte bli statisk elektricitet där inne men eftersom jag var så försiktig med munstycket, så gick det bara fint och datorn verkade må bra, trots omständigheterna!
Mitt underbara ex kom förbi en stund senare för att assistera vid min operation (eller snarare för att vänligt men bestämt fösa mig åt sidan och ta över).
Han sparade inte på krutet minsann, utan gav sig direkt på hjärnoperationen och tog bort kylarfläkten för att blotta processorn.
Och där i kylarfläkten hade jag ju mitt problem...
Vi hittade nämligen ännu en siames. Ha ha! Fram med dammsugaren och gör ett svep till!
Nu spinner datorn på, nöjd och belåten och jag knapprar lyckligt på tangenterna samtidigt som jag rippar skivor och lyssnar på musik. UNDERBARA dator!
TÄNK om han hade blivit sjuk på riktigt om jag inte fått bort allt hår. Hemska tanke!
Jag vill avsluta med att citera en av ungarna på jobbet, som hällde upp färg i en burk tidigare idag... Alldeles för mycket färg, varpå han förvånat utbrister:
"Oh my gaaaad, vad mycket färg det blev!"
Oh, my gaaaad!
Undrar vem han har fått det uttycket ifrån ;)
D.v.s när jag gör mer än kollar Facebook, socialiserar på msn eller uppdaterar mig på Aftonbladet, för det är typ vad jag använder min dator till, utöver att spela musik.
Nej, det är när jag avancerar mitt datoranvändande med att rippa skivor, bränna ut bilder eller något annat som mitt stora svarta monster inte är van vid, som han säger:
"Närö, lilla gumman! Det här tänker jag då rakt inte gå med på! WIIO WIIIO WIIIOOO!!!"
Första gången det hände tittade vi på varandra som fån, sambon och jag!
"Vad i hela fridens namn är det som låter?"
(Brandlarmet visste vi ju att det inte var eftersom vi inte har något, till vår brandman-kompis stora förtvivlan).
WIIOO WIIIOO WIIIOO!
"Är det tv:n"
WIIOO WIIIOO WIIIOO!
"Nej, det måste vara något utifrån"
WIIIIOOO WIIIIOOO WIIIIOOO!!!
"Men herregud, det är ju datorn..KAN datorer ens låta så?"
Sedan dess har det hänt då och då, men nu, de senaste dagarna har det hänt ett par gånger om dagen (kan ju vara en protest från alla reggaeplattor jag har rippat in till fredagens fest) och jag har börjat bli orolig på riktigt.
Med tanke på hur handikappad och ensam jag kände mig för några veckor sedan, då jag glömde telefonen hemma på sängen, vågar jag inte ens tänka på hur jag skulle må om min dator försvann ur mitt liv.
Det går kalla kårar längs min ryggrad bara jag tänker på det *ger datorn en öm klapp* så det var ju bara att gå till handling.
Steg 1. Ring pappa och kolla om de har en extradator i fall min måste vara borta på lagning ett par dagar.
Steg 2. Inse att det inte finns någon fungerande dator i närheten, utan försök laga på egen hand...
Jag skyndar mig hem från jobbet, (efter att bror kört mig till Net on Net och hämtat kameran) plockar fram min lilla verktygsväska och går ivrigt till verket. Här ska opereras!
Jag öppnar upp det svarta skalet och hitter... Ja, det är sant... En hel siameskatt!
Oh, my gaaaad, vad mycket damm och hår. Ha ha! Inte undra på att datorn protesterat. Vilken hårboll!
Jag ringer mitt datorkunniga ex och frågar om jag får lov att dammsuga inne i min dator, och det fick jag bara jag inte rörde något. Verkar ju lätt!
Men eftersom jag är försiktigheten själv gör jag en fin svepning med dammsugaren och ser helt plötsligt både kretskort och fläktar... Min fina dator. Helt igentäppt, stackarn.
Precis när jag stängt av dammsugaren, mycket nöjd med mig själv får jag ett msn-meddelande:
"VAD DU ÄN GÖR, DAMMSUG INTE I DATORN"
Oups!
Det fick visst inte bli statisk elektricitet där inne men eftersom jag var så försiktig med munstycket, så gick det bara fint och datorn verkade må bra, trots omständigheterna!
Mitt underbara ex kom förbi en stund senare för att assistera vid min operation (eller snarare för att vänligt men bestämt fösa mig åt sidan och ta över).
Han sparade inte på krutet minsann, utan gav sig direkt på hjärnoperationen och tog bort kylarfläkten för att blotta processorn.
Och där i kylarfläkten hade jag ju mitt problem...
Vi hittade nämligen ännu en siames. Ha ha! Fram med dammsugaren och gör ett svep till!
Nu spinner datorn på, nöjd och belåten och jag knapprar lyckligt på tangenterna samtidigt som jag rippar skivor och lyssnar på musik. UNDERBARA dator!
TÄNK om han hade blivit sjuk på riktigt om jag inte fått bort allt hår. Hemska tanke!
Jag vill avsluta med att citera en av ungarna på jobbet, som hällde upp färg i en burk tidigare idag... Alldeles för mycket färg, varpå han förvånat utbrister:
"Oh my gaaaad, vad mycket färg det blev!"
Oh, my gaaaad!
Undrar vem han har fått det uttycket ifrån ;)
Kommentarer
Trackback