vildhallonet

Jag vaknar av att sambon ligger och tittar på mig.
Hon hade nog precis vaknat hon med.
"God morgon," mumlar jag och sträcker nöjt på mig under täcket. Katterna flyger förnärmat ner på golvet när den varma och mjuka gropen vid mitt knäveck brutalt jämnas ut längs sängkanten.

Sambon går upp och jag ligger kvar och funderar på hur jag ska lägga upp min dag. Solen skiner in i sovrummet när jag hör hur hon fixar frukost ute i köket och jag är väldigt nöjd med hur den här lördagen startar.
Jag viker undan duntäcket och trär på mig ett par jeans och en svartrandig tröja, går in på toan och får för mig att totalrengöra ansiktet. Jag tvättar och skrubbar och tvättar och lägger på en lermask.

"Hallåå Beda," ropar sambon från köket med en väl inövad pensionärsröst. "Kommer du nån gång eller. Frukosten är klar?"
"Jadå, älsklingen min" kraxar jag till svar med min egen inövade tantröst. "Jag ska bara avsluta här."
När jag närmar mig frukosten hör jag mjuka toner som sprider sig från vår inbyggda köksradio och jag känner mig väldigt väl till mods när jag med mitt lerröda ansikte skrider in i köket.
Så där sitter vi och äter en dunderfrukost bestående av kaffe, hallonjuice, ägg, kalkon, ost, färska grönsaker och macka och lyssanar på Ring så spelar vi, som de två pensionärer vi ju tydligen är.