:)
Oj, vilken slarver jag är. Har inte skrivit sedan i fredags...
På kvällen i fredags vankades det hummer -och kräftkalas hos föräldrarna. Mamma hade köpt fem humrar och åtskilliga kilon med kräftor som vi (jag, mamma och pappa) med god aptit satte i oss medan bror åt kött och potatis. Han är knepig, min bror. Att inte äta skaldjur... Vad menas med det?
En kräfta gjorde hål i fingret på mig, och min hämd var brutal när jag vred huvudet av honom och år upp honom (eller i alla fall hans rumpa).
Efter det festliga kalaset mötte jag upp min snygga väninna och en vän till henne på Brasserie Lipp (av alla ställen) där de satt och drack vin och firade nya jobb och lägenheter.
Min snygga vän var i toppform, och sjöng till min stora förskräckelse på musikallåtar hela kvällen. Jag vet nu allt som är värt att veta om Kristina, Karl-Oskar, Amerikat och hemlängtan.
"Jag hade aaaldrig klarat av att göra som Kristina." Säger hon med ångestfylld medömkan. "
Tänk att lämna Sverige och längta hem så mycket som hon gorde. När jag var på Lanzarote en vecka höll jag på att gå under av hemlängtan. Jag gillar ju granar..."
Så där satt hon med en ciderflaska svängandes i luften och delade med sig av sin passion för musikaler. Själv är jag ju inte överförtjust i det, och min snygga väninna höll (på riktigt) på att säga upp vår vänskap när jag sa att jag inte ens gillar Dirty Dancing något vidare.
När hon sedan skulle sjunga sin favoritlåt från musikalen har orden ramlat ur hennes minne och hon säger förskräckt:
"Herregud, jag har glömt min favoritlåt! Det är DITT fel. Jag har blivit för ytlig."
Jag skrattar bara åt hennes förtvivlade ansiktsuttryck och ger henne en puss på kinden. Underbara lilla människa.
Jag? Ytlig? Hrmpf...HA, skulle inte tro det...
Vi avslutar kvällen på Tranquilo innan jag möter upp min snygga handyman och går hem till honom.
Lördagen bjöd på 30-årskalas och vi fyllde Tranquilos källare med glada människor, som alla var där för min skull, vilket ju var alldeles förträffligt trevligt.
Det var en härlig blandning av människor. Allt från arbetskollegor till världens bästa hyresvärd och barndomskamrater.
Maten var underbar och drickan flödade!
TACK alla, för en fantastisk 30- årsfest. Jag är verkligen supernöjd.
Vid femtiden på söndagsmorgonen kommer vi hem till handymans lägenhet och söndagen spenderades sedan i sängen med film och tv hela dagen. Jag var bara uppe och köpte lite mat i Nordstan men kröp snabbt ner mellan lakanen igen när jag kom tillbaka.
När klockan närmade sig 21 kände jag ändå att det nog var dags att pallra sig hem, varpå jag drar på mig mitt lilla fodral, klapprar mot spårvagnen och känner mig som ett äkta bootie call.
Fast å andra sidan kunde jag ju lika gärna vara på väg till en förfest innnan Spritluckan på Parkan.
Ja, så var det ju såklart!
Nu är det dags att jobba lite
Puss och kläm
På kvällen i fredags vankades det hummer -och kräftkalas hos föräldrarna. Mamma hade köpt fem humrar och åtskilliga kilon med kräftor som vi (jag, mamma och pappa) med god aptit satte i oss medan bror åt kött och potatis. Han är knepig, min bror. Att inte äta skaldjur... Vad menas med det?
En kräfta gjorde hål i fingret på mig, och min hämd var brutal när jag vred huvudet av honom och år upp honom (eller i alla fall hans rumpa).
Efter det festliga kalaset mötte jag upp min snygga väninna och en vän till henne på Brasserie Lipp (av alla ställen) där de satt och drack vin och firade nya jobb och lägenheter.
Min snygga vän var i toppform, och sjöng till min stora förskräckelse på musikallåtar hela kvällen. Jag vet nu allt som är värt att veta om Kristina, Karl-Oskar, Amerikat och hemlängtan.
"Jag hade aaaldrig klarat av att göra som Kristina." Säger hon med ångestfylld medömkan. "
Tänk att lämna Sverige och längta hem så mycket som hon gorde. När jag var på Lanzarote en vecka höll jag på att gå under av hemlängtan. Jag gillar ju granar..."
Så där satt hon med en ciderflaska svängandes i luften och delade med sig av sin passion för musikaler. Själv är jag ju inte överförtjust i det, och min snygga väninna höll (på riktigt) på att säga upp vår vänskap när jag sa att jag inte ens gillar Dirty Dancing något vidare.
När hon sedan skulle sjunga sin favoritlåt från musikalen har orden ramlat ur hennes minne och hon säger förskräckt:
"Herregud, jag har glömt min favoritlåt! Det är DITT fel. Jag har blivit för ytlig."
Jag skrattar bara åt hennes förtvivlade ansiktsuttryck och ger henne en puss på kinden. Underbara lilla människa.
Jag? Ytlig? Hrmpf...HA, skulle inte tro det...
Vi avslutar kvällen på Tranquilo innan jag möter upp min snygga handyman och går hem till honom.
Lördagen bjöd på 30-årskalas och vi fyllde Tranquilos källare med glada människor, som alla var där för min skull, vilket ju var alldeles förträffligt trevligt.
Det var en härlig blandning av människor. Allt från arbetskollegor till världens bästa hyresvärd och barndomskamrater.
Maten var underbar och drickan flödade!
TACK alla, för en fantastisk 30- årsfest. Jag är verkligen supernöjd.
Vid femtiden på söndagsmorgonen kommer vi hem till handymans lägenhet och söndagen spenderades sedan i sängen med film och tv hela dagen. Jag var bara uppe och köpte lite mat i Nordstan men kröp snabbt ner mellan lakanen igen när jag kom tillbaka.
När klockan närmade sig 21 kände jag ändå att det nog var dags att pallra sig hem, varpå jag drar på mig mitt lilla fodral, klapprar mot spårvagnen och känner mig som ett äkta bootie call.
Fast å andra sidan kunde jag ju lika gärna vara på väg till en förfest innnan Spritluckan på Parkan.
Ja, så var det ju såklart!
Nu är det dags att jobba lite
Puss och kläm
Kommentarer
Postat av: Din snygga väninna
Kristina stavar faktiskt sitt namn med K och inte C!
Postat av: Anonym
Ha ha ha! Så ändrade du stavningen! Du hyser alltså en viss respekt för mig och mitt musikalintresse ändå... :)
Trackback
