Tillbaka
Första dagen efter jullovet och alla (nästan alla) var sådär härligt glada på jobbet idag.
Vi hade studiedag med planering och PIM-undervisning och jag har ätit mer mackor med ost och paprika än vad jag trodde att den här lilla kroppen klarade av. Jag är numera en 50 kg:s degklump med svart hår, replayjeans och T-shirt.
En härlig syn, jag lovar!
Jag gillar att jobbet kommer igång på riktigt igen. Jag har spenderat hela ledigheten med att ligga i en handymans mörka bunker till lägenhet.
Jag har sovit till 12, vaknat till, vänt mig om och somnat igen. Vaknat med ett ryck, tittat på klockan som är runt 14.00... Varit vaken, gått och köpt mat, ätit och babblat en stund och sedan somnat igen. Slagit upp mina ögon och sträckt mig mot klockan som nu visar runt 18.00, vänt mig utan att skämmas, om i sängen och snusat vidare mot en manlig nacke.
(Min älskade mormor ringde mig kl 14.10 i mellandagarna. Jag svarade "god morgon mormor" varpå hon höll på att smälla av. Sedan fick jag en välmenande och försiktig men ändå allvarlig utskällning för att jag inte hört av mig som jag hade lovat och sedan stränga uppmaningar om att kanske vara hemma lite mer med mina djur så att jag blev lite lättare att nå för folk som ville nå mig, för det fanns det visst några som ville. En viss mormor till exempel).
Det är underbart, mysigt och fantastiskt trevligt att få ligga i sängen med en het kille en hel dag, men det är inte bra för mig. Jag behöver luft och ljus, men framförallt och viktigast av allt så behöver den här tjejen MAT!!!
Han har ju ett helt tomt kylskåp, killen. Hur är det möjligt? (Jag tror att det stod en halvfull ketchupflaska där).
Jag sa till och med till honom igår, att han lika gärna kunde stänga av det och spara på både pengar och miljö.
Vi köper ju ändå alltid skräpmat från Mc Donald's eller liknande från Norstan.
Jag kommer att bli en liten tjockis om det här fortsätter...
Men som sagt, nu är jobbet igång och jag borde väl komma in i sundare vanor, hoppas jag!
-Och framförallt mer mottaglig för de som väldigt gärna vill nå mig via hemtelefon eller mail.
Nu ska jag inta soffläge och invänta en snygg handymans ankomst...
Vi hade studiedag med planering och PIM-undervisning och jag har ätit mer mackor med ost och paprika än vad jag trodde att den här lilla kroppen klarade av. Jag är numera en 50 kg:s degklump med svart hår, replayjeans och T-shirt.
En härlig syn, jag lovar!
Jag gillar att jobbet kommer igång på riktigt igen. Jag har spenderat hela ledigheten med att ligga i en handymans mörka bunker till lägenhet.
Jag har sovit till 12, vaknat till, vänt mig om och somnat igen. Vaknat med ett ryck, tittat på klockan som är runt 14.00... Varit vaken, gått och köpt mat, ätit och babblat en stund och sedan somnat igen. Slagit upp mina ögon och sträckt mig mot klockan som nu visar runt 18.00, vänt mig utan att skämmas, om i sängen och snusat vidare mot en manlig nacke.
(Min älskade mormor ringde mig kl 14.10 i mellandagarna. Jag svarade "god morgon mormor" varpå hon höll på att smälla av. Sedan fick jag en välmenande och försiktig men ändå allvarlig utskällning för att jag inte hört av mig som jag hade lovat och sedan stränga uppmaningar om att kanske vara hemma lite mer med mina djur så att jag blev lite lättare att nå för folk som ville nå mig, för det fanns det visst några som ville. En viss mormor till exempel).
Det är underbart, mysigt och fantastiskt trevligt att få ligga i sängen med en het kille en hel dag, men det är inte bra för mig. Jag behöver luft och ljus, men framförallt och viktigast av allt så behöver den här tjejen MAT!!!
Han har ju ett helt tomt kylskåp, killen. Hur är det möjligt? (Jag tror att det stod en halvfull ketchupflaska där).
Jag sa till och med till honom igår, att han lika gärna kunde stänga av det och spara på både pengar och miljö.
Vi köper ju ändå alltid skräpmat från Mc Donald's eller liknande från Norstan.
Jag kommer att bli en liten tjockis om det här fortsätter...
Men som sagt, nu är jobbet igång och jag borde väl komma in i sundare vanor, hoppas jag!
-Och framförallt mer mottaglig för de som väldigt gärna vill nå mig via hemtelefon eller mail.
Nu ska jag inta soffläge och invänta en snygg handymans ankomst...
Kommentarer
Trackback
