Oh Hääärrregud! ...
...VILKA dagar!
Jag är verkligen i lyckans heaven!
Visst!
Jag är fortfarande singel. Jag har fortfarande ingen egen lägenhet, jag har fortfarande rätt kass lön och jag är fortfarande på väg att bli gammal (alone), men fuck it!
Jag har, utan tvekan, världens bästa semester.
Det har varit så fantastiska dagar så jag vet knappt inte vart jag ska ta vägen.
Jag har, i boysen, hittat några av världens absolut i världsklass bästa killar. (Detta har jag vetat i nästan 10 år, men det är ändå först nu som det på riktigt visar sig).
De är obeskrivliga och jag älskar dem verkligen av hela mitt hjärta.
Ni som har följt bloggen vet hur fruktansvärt dåligt jag mådde ett tag och hur jävla idiotjobbigt det var, men den här semestern som jag har tillbringat med de här helt otroliga killarna har varit så nästan overkligt upplyftande.
Jag skulle vilja skicka varenda väggkandidat till dem för en helande behandling och jag vet att det skulle bli ett lyckligt slut.
De är så ödmjuka, så givmilda, så älskvärda, så trygga, så säkra och så fruktansvärt jävla underbara!
Jag älskar verkligen mina ladies, det gör jag... Men killarna har gett mig så mycket hopp och så mycket tro på framtiden så det är helt löjligt.
De är precis den medicinen jag behövde...
Ingenting är jobbigt med dem. Det finns inga krav, inga måsten och framför allt, inga "vi måste prata".
Jag kan bara vara jag och det känns helt underbart.
De tycker om mig för den jag är utan att jag måste tänka på att jag måsta vara på ett särskilt sätt som passar andra eller låtsas vara någon/något som jag egentligen inte är.
Jag är godkänd och omtyckt som jag och det är underbart.
Jag vet att mina fantastiska boys inte läser bloggen, så de kommer inte få reda på hur innerligt mycket jag tycker om dem (förutom när jag säger det) men det gör inget.
Nu vet alla andra hur fantastiska de är och hur bra de tar hand om "de sina".
De är alla bröder och hjälper och stöttar alltid varandra.
No matter what, and I love it.. I love them!
Hallon kräktes just på mitt ben.
Det är varmt och vansinnigt äckligt.
HUR ska jag ta mig till duschen utan att få mat-katt-kräks på hela golvet?
Det är fan inte ok Hallon... Och det är fan inte ok att jag fortfarande skriver med kräks på benet..
Luktar illa gör det också...
Jag har njutit av gyda grillningar, Handymans spelningar, Innelåsta nyckar (dvs utelåsta Saror), öppet hav, hotfulla mordtankar på oskyldiga brännmaneter, fantastiska soldedgångar, magiska picnicar, helt overkligt fina människor och jag har känt mig nästan ärligt lycklig för första gången på väldigt länge.
Några kodak moments från de sista dagarna:
"Kan inte du smörja in min rygg?"
"Självklart brorsan..." Två sekunder senare under den intima insmornngen "Vart är det du går och vaxar din rygg?"
Nej, vet ni... Klockan är hur mycket som helst och jag är sjuukt trött efter en heldag på havet (12 pers på en ö utanför Lindås, vi sex som blir kvar fortsätter vid 17:00 till Vinga, äter sedan skaldjurssoppa till middag på Björkön och avslutar med rosé på La Sombrita) och jag ska upp tidigt i morgon för att fortsätta att suga ut det allra göttigaste av min sista semestervecka.
Bilderna får tala.. Jag är ledsen.. Jag hade massor av najsiga moments som jag hade tänkt berätta om, men klockan är över 03:30 och jag orkar helt enkelt inte.
Förlåt mig och håll ut till ångestmåndagen så jag börjar jobba igen. Då lär jag ju får tid!
Men jag är inte bitter...
För er som känner boysen är det ju lite kul med bilder som talar om vad vi har gjort, och för er andra så är det bara att inse att jag har det rätt gött just nu ;)
Jag är verkligen i lyckans heaven!
Visst!
Jag är fortfarande singel. Jag har fortfarande ingen egen lägenhet, jag har fortfarande rätt kass lön och jag är fortfarande på väg att bli gammal (alone), men fuck it!
Jag har, utan tvekan, världens bästa semester.
Det har varit så fantastiska dagar så jag vet knappt inte vart jag ska ta vägen.
Jag har, i boysen, hittat några av världens absolut i världsklass bästa killar. (Detta har jag vetat i nästan 10 år, men det är ändå först nu som det på riktigt visar sig).
De är obeskrivliga och jag älskar dem verkligen av hela mitt hjärta.
Ni som har följt bloggen vet hur fruktansvärt dåligt jag mådde ett tag och hur jävla idiotjobbigt det var, men den här semestern som jag har tillbringat med de här helt otroliga killarna har varit så nästan overkligt upplyftande.
Jag skulle vilja skicka varenda väggkandidat till dem för en helande behandling och jag vet att det skulle bli ett lyckligt slut.
De är så ödmjuka, så givmilda, så älskvärda, så trygga, så säkra och så fruktansvärt jävla underbara!
Jag älskar verkligen mina ladies, det gör jag... Men killarna har gett mig så mycket hopp och så mycket tro på framtiden så det är helt löjligt.
De är precis den medicinen jag behövde...
Ingenting är jobbigt med dem. Det finns inga krav, inga måsten och framför allt, inga "vi måste prata".
Jag kan bara vara jag och det känns helt underbart.
De tycker om mig för den jag är utan att jag måste tänka på att jag måsta vara på ett särskilt sätt som passar andra eller låtsas vara någon/något som jag egentligen inte är.
Jag är godkänd och omtyckt som jag och det är underbart.
Jag vet att mina fantastiska boys inte läser bloggen, så de kommer inte få reda på hur innerligt mycket jag tycker om dem (förutom när jag säger det) men det gör inget.
Nu vet alla andra hur fantastiska de är och hur bra de tar hand om "de sina".
De är alla bröder och hjälper och stöttar alltid varandra.
No matter what, and I love it.. I love them!
Hallon kräktes just på mitt ben.
Det är varmt och vansinnigt äckligt.
HUR ska jag ta mig till duschen utan att få mat-katt-kräks på hela golvet?
Det är fan inte ok Hallon... Och det är fan inte ok att jag fortfarande skriver med kräks på benet..
Luktar illa gör det också...
Jag har njutit av gyda grillningar, Handymans spelningar, Innelåsta nyckar (dvs utelåsta Saror), öppet hav, hotfulla mordtankar på oskyldiga brännmaneter, fantastiska soldedgångar, magiska picnicar, helt overkligt fina människor och jag har känt mig nästan ärligt lycklig för första gången på väldigt länge.
Några kodak moments från de sista dagarna:
"Kan inte du smörja in min rygg?"
"Självklart brorsan..." Två sekunder senare under den intima insmornngen "Vart är det du går och vaxar din rygg?"
Nej, vet ni... Klockan är hur mycket som helst och jag är sjuukt trött efter en heldag på havet (12 pers på en ö utanför Lindås, vi sex som blir kvar fortsätter vid 17:00 till Vinga, äter sedan skaldjurssoppa till middag på Björkön och avslutar med rosé på La Sombrita) och jag ska upp tidigt i morgon för att fortsätta att suga ut det allra göttigaste av min sista semestervecka.
Bilderna får tala.. Jag är ledsen.. Jag hade massor av najsiga moments som jag hade tänkt berätta om, men klockan är över 03:30 och jag orkar helt enkelt inte.
Förlåt mig och håll ut till ångestmåndagen så jag börjar jobba igen. Då lär jag ju får tid!
Men jag är inte bitter...
För er som känner boysen är det ju lite kul med bilder som talar om vad vi har gjort, och för er andra så är det bara att inse att jag har det rätt gött just nu ;)
Kommentarer
Postat av: Petra
JAG är inte bitter! ;-)
Postat av: Jenny
Vad mysigt ni har haft det!
Jag kan inte direkt klaga på min semester heller. Sol, pool- och havsbad för hela slanten.
Tack sötis för grillkvällen hos er!
Trackback