I'm in pain!

Nu är det klart.
Nu vet vi!
Jag ÄR en komplett satans jubelidiot.

På gårdagens förfest hängde det en enorm boxning/sandsäck i ett rum och kallade på mig.
Som den väluppfostrade flicka jag är, kommer jag direkt när någon kallar, och så även denna gång.
Jag vevade med armen, knöt min lilla hand... Och slog till av alla krafter.
HELVETES JÄVLA SKIIIIIIT vad ont det gjorde. Det kändes som om handleden gick av och jag vek mig dubbel av smärta.
Hur dum får man vara?

Så här sitter jag nu och skäms lite över min dumhet med en svullen och helt obrukbar handled (kunde inte ens riva av  toapappret efter morgondrillen för att det gjorde så ont) och funderar på hur mycket jag inte vill sätta mig på en mottagning någonstans för att få armen lindad eller nåt.
Nej, jag tänker nog låta detta gå över av sig självt. Gör det det?

Men utöver den lilla incidenten var det en bra kväll.
Vi var som flugor på en sockerbit vid datorn när 15 personer och lika många olika musiksmaker skulle bestämma vad alla skulle lyssna på.
Mig tappade de när det började dansas till Carola och Kicki Danielsson. Vad är det för fel på folk? Varför blir så många människor glada när de tjejerna klingar ur högtalarna.
Niklas, Du är med nu!

På spårvagnen börjar alla sjunga.. HÖGT och hemskt. Jag satt och tittade ut genom fönstret och ville bara därifrån. Jag har verkligen svårt för när människor gör så. WHY?
Utanför Parkan raglade det runt 18-åriga fylleglin och jag kände, att snart tappar jag det.
Jag ringde upp en vän och mötte upp dem på Tranquilo istället.

Där träffade jag Grizzlynallen och följde med honom och hans crew till Push, där vi hängde en stund och skrattade åt varandras försök att fälla alla stela sprättar som gick förbi.
Men allt roligt har ett slut och vi bestämde oss för att gå.. Vilket resulterade i att vi hamnade på Park Lane i alla fall. Aaarrgghgh!

Det blev en kort sväng där innan vi till slut fick fiskat in en taxi och åkt hem.

image167

Jag och Grizzlynallen mellan Push och Parkan!
Du är fin vännen! Jag gillar dig.

Kommentarer
Postat av: Petra

Klart att man blir glad av schlager! :-D Det är en skada från barndomen för de flesta av oss tror jag. Djupt rotad och svår att bli av med.
Stackars din handled!! Men skriva på tangentbordet går bra i alla fall? ;-)

2008-03-15 @ 11:52:16
URL: http://iconfess.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0