vildhallonet

Vi är nog de största fegisarna i hela Götet, sambon och jag.
Vi svarar (nästan) aldrig i telefonen när det står "okänt nummer" * och vi öppnar sällan dörren om vi inte känner igen personen i titthålet.
Står det dessutom en okänd människa med en stor pärm i famnen där utanför kan han (för det är oftast en han, faktiskt) ju fetglömma att vi öppnar.
Detta bara för att vi inte betalar tv-licensen och vi har heller inga direkta planer på att börja göra det i det närmaste, varpå främlingar inte har någon större chans att komma in i vår lägenhet.

Idag när vi satt och åt vår middag, och berättade för varandra om vår dag, knackade det på dörren och vi båda frös till is med blickarna naglade mot varandra.
"Vem är det?"  väste sambon när jag reste mig för att kolla vem det var.
"Ingen aaning" viskar jag tillbaka och smyger som en indian fram för att kolla i hålet.
Där utanför står en ung man med en enorm pärm i famnen, en viktig ID-bricka runt halsen och en partner bakom sig i trappan.
Mmm... Fattar man ju, att han kommer med sin partner för att suga oss på pengar. Glöm det pysen.

Jag vänder mig om och skakar tyst på huvudet mot sambon, smyger in till vardagsrummet för att sänka musiken (för den hade han ju förmodligen inte hört innan) och tassar sedan tillbaka till min stol i köket där jag knappt vågade tugga på min gurka i tron om att han kunde höra mig.

Efter en stund av spännande tystnad smyger sambon upp och kollar om han försvunnit, vilket han hade...
"Men" säger jag tankfullt. "Om det hade varit från radiotjänst hade de ju lämnat in en sådan där lapp i brevinkastet. Det gjorde inte den här."
"Nej det har du rätt i" svara sambon.
"Fan" säger jag. "Nu blir jag ju sjukt nyfiken på vem det var och vad han ville. Kan man öppna dörren nu och ropa tillbaka honom?"

"Hallå vänta, kom tillbaka.. Vi ÄR hemma"




* En gång när radiotjänst ringde (till min mobil) sa jag till damen i luren att min tv hade gått sönder men att min kära far lovat mig en ny när jag fyllde år, så då kunde hon ju mer än gärna prova att ringa igen...

När de sedan ringde sambon använde hon sig av samma lögn, men tillade att hon fyllde till sommaren, varpå telefonrösten skeptiskt sa:
"Men du fyller ju i april och sist jag kollade var det inte sommaren..."

They have eyes everywhere