vildhallonet

Nu har jag bannemig fått nog.
Jag blir helt skogsgalen, himlavild och faktiskt lite ledsen.

Vad har jag gjort dig?
Allt jag gör eller säger verkar göra dig sur/arg/irriterad och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
När jag frågar vad du faktiskt förväntar sig av mig, vad du vill att jag ska göra i klassrummet, gör du det VÄLDIGT klart för mig att det är DU som är lärare och att jag ska stå bakom dig och hjälpa till vid behov.

Men VAR lärare då ta mig fan!
Sluta klappa dig själv på bröstet och börja med att då HA koll på barnens läxor och SE vilket arbete/inte arbete de gör i klassrummet.
ANVÄND all den där vrålviktiga planeringstiden du har till att faktiskt planera upp lektioner, så att inte ungarna gör samma saker hela tiden.
SLUTA kalla in mig så fort du får en konflikt och SLUTA säga emot allt jag säger, inför barnen. 
LÄGG AV med att ta över alla samtal jag har och LÄGG NER den där tykna attetyden och ifrågasättandet du har så fort jag tagit ett beslut utan dig.
Du kommer hit till oss, helt nyexad och detta är din första erfarenhet i ett klassrum och då tycker jag att du istället borde ta vara på att jag känner barnen och att jag kan deras arbetssätt och materialet i klassrummet.
Ja, ta vara på att jag faktiskt har varit här i flera år och kan vara till stor hjälp, istället för det enorma hot som jag tydligen är för dig!

Det är bara en månad kvar på terminen, men snart går jag till chefen och ber henne flytta mig till en annan klass, för i det här klassrummet är jag uppenbarligen inte välkommen längre.


Puh! Det var skönt att få spotta och fräsa lite... Tack bloggen, för att du finns!