HUR kan man vara på dåligt humör när man jobbar med barn? Jag måste vara galen!
Min lilla blondin kommer fram och kastar sig i min famn när skolan slutar.
Vi virvlar runt på mattan tills vi båda blir alldeles yra och landar på rumpan...
"Detta var första gången jag kramade dig i dag, fröken Babbel!"
"VA? Var det?"
Hon tittar på mig med bestämda ögon och hopknipt mun.
"Jag försökte krama dig i morse, men du såg mig inte. Så det är faktiskt ditt eget fel att du fått vänta hela dagen på det här viset."
"Oj, ja det var ju inte meningen att missa dig förstås. Jag får minsann skylla mig själv."
Hon pillar mig i håret och flackar med blicken mot bildalfabetet som är fastklistrad på en bänk.
"Aaaaaaa.... Som i APA!"
Vi virvlar runt på mattan tills vi båda blir alldeles yra och landar på rumpan...
"Detta var första gången jag kramade dig i dag, fröken Babbel!"
"VA? Var det?"
Hon tittar på mig med bestämda ögon och hopknipt mun.
"Jag försökte krama dig i morse, men du såg mig inte. Så det är faktiskt ditt eget fel att du fått vänta hela dagen på det här viset."
"Oj, ja det var ju inte meningen att missa dig förstås. Jag får minsann skylla mig själv."
Hon pillar mig i håret och flackar med blicken mot bildalfabetet som är fastklistrad på en bänk.
"Aaaaaaa.... Som i APA!"
Kommentarer
Trackback