vildhallonet

Efter en väldigt sen (men rolig) kväll med boysen på Pustervik i torsdags, och en rysligt trött Fröken Babbel på jobbet i går, fanns det enbart tankar på att ta det lugnt i soffan när klockan närmade sig fem på eftermiddagen och jobbdagen därmed närmade sig sitt slut.

Mmmmm... Eller huuur!
Jag stänger till på avdelningen och går bort för att säga hej då till min power walk kollega!
Hej då, my ass...

Vi tar cyklarna in till Magasinsgatan, där vi äter varsin fantastisk sallad på Da Matteo, tätt följt av en öl på Bliss...
Grizzly kommer och möter upp oss och vi går sedan och möter upp A och M och tar med dem till Tranquilo, där vi korkar upp två flaskor Cava, för att sedan följa med killarna till Inferno, där de skulle jobba.


Det blev ju inte så lite flams i alla fall... ;)

Under kvällen har mitt öra krånglat lite.

Jag vill varna känsliga läsare då det nu kan komma att bli lätt disgusting.
 
Krånglat på det sättet att det har gjort ont i örhängeshålet och jag tog flera gånger ur örhänget och kontrollerade att det inte var någon skit på.
Då jag ju har snäppet större hål än "tha average" och jag igår hade ringar med vanlig storlek tänkte jag att det kanske kunde ha kommit in lite skit...
Men jag såg inget utan lät örhänget vara, trots att jag kände hur det liksom skavde och, lite, varade sig.

När jag kom hem tog jag en titt i spegeln.. Och vad i hela världen?
Det är ju ett hårstrå som har letat sig igenom mitt hål i örat och legat där och skavt tillsammans med metallen i hänget. Mysigt!
Inte så konstigt att jag är helt uppskavd och varig...