Belåten
Igår höll jag på att svimma, för första gången i mitt liv.
Det var en synnerligen otrevlig känsla att inse att benen inte orkade bära tyngden av mig själv, då jag i ett svartnande töcken segnade ner på betonggolvet i stallet.
Hästen kastade in mig i järnlåset på boxen efter vår uteritt och jag spetsades rakt i revbenen, tappade andan i vad som kändes som en panikartad evighet och föll ihop som ett knippe överkokt spagetti vid boxdörren, kippandes efter luft och med besatt bestämdhet att inte tuppa av.
Det var efter den händelsen som jag bestämde mig för att inte alls stanna hemma och duna i soffan på kvällen, som jag ju hade tänkt.
Oh, nej...
På med härligt uppiggande musik som Grizzlynallen satt ihop under eftermiddagen, blanda till en klirrande rom och cola, hoppa in i duschen och jag var fit for fight igen, dock med en molande värk och ett begynnande blåmärke under det högra bröstet.
Vi skulle sitta några tjejer och dricka goda drinkar, men fick härligt sällskap av en bil full av killar.
När ligan till slut skulle gå ut, så bestämde sambon jag oss för att vara lite vuxna och åka hem ändå.
Vi fick till och med sällskap i det mogna beslutet i två av killarna som följde med oss hem och satt med guitar hero i soffan, käkade rostade mackor och te fram till 04:00 i morse, då de åkte hem och jag till slut lade mig för att sova.
Idag gjorde jag scones till min och sambons söndagsfrukost och hade en mysig långpromenad med lunch i solen tillsammans med Heff innan vi båda somnade framför Hulken i hans soffa...
En sådan härlig helg... Nykter och billig.
Resan, here I come!
