vildhallonet

Det är så fint hur de liksom tar hand om mig på gymet. I dag när jag, efter mötet och den snabba solningen, flåsade in för att besöka maskinen from Hell och ta hand om mina muskler lite stoppade de mig vid disken.
"Men Sara. Nu är det dags att du testar body pumpen!"
Hmm.. Well..
"Tja, varför inte. När börjar det?"
"NU... Skynda dig!"

*Woaaaaaah*

Jag kastar in mig i omklädningsrummet, sliter av mig civilisationskläderna, drar på gymkläderna och rusar in i sal 1.
"... Så nu kör vi igång. Är alla redo?" Gastar intruktören i sin mic.
"Woaaaah," utbrister jag där jag kommer inspringandes i rummet flaxandes med mitt kvitto.
"Ok, välkommen. Skynda dig att plocka fram allt så kör vi igång."

"Hmm, jo det är bara en sak... Det här är min första gång och jag har inte den blekaste vad jag ska plocka fram."
*Mimar "f ö r l å t" mot de andra i rummet*

Där jag nu trodde att jag skulle höra en djup suck runga som vågen i rummet skyndade sig istället ett par stycken att hjälpa mig plocka fram allt nödvändigt, så inom en halv minut stod jag klar att börja (med mina oknutna skor och tomma vattenflaska).

Efter passet är folk genast framme och berömmer, stöttar, tipsar om fler pass och är hur mysiga som helst. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
Störig, sen och oduglig...

I morgon blir det box igen och jag ska försöka att inte skada mig den här gången.
Jag menar; Första gången blev det fläskläpp, och sist slog jag sönder båda knäna. Det ena blev svart som natten av att knäa och det andra vred jag till i side kicken.
Fan.. Mina blåmärken får ju blåmärken nu för tiden. Jag ser ut som glad teckning med alla färger som sprider sig över hela kroppen.

Men hey, det hör väl till.
På torsdag är det du och jag Mr Amazing!
DÅ ska vi slåss...

Tjo ho!