Fantasidödaren!
Barn!
Jag säger bara, barn...
Idag skulle de få göra djur och växter till vårt stora lakan som vi har gjort till hav och hängt upp på väggen, och superpedagogiska Babbel står innan uppgiftens start och berättar mycket lugnt och sakligt vad det är som gäller:
"... Så tänker ni noga på hur djuren faktiskt ser ut i våra vatten. Och är ni osäkra, så kollar vi upp det på datorn..."
Alla barnen förstod vad som skulle göras och satte ivrigt igång att skapa.
Garn och pappersremsor flög. Kritor krafsade och saxar klippte. Ideer flödade och limstiften kladdade.
Det var en alldeles underbar arbetsmiljö, förutom det lilla faktum att det skapades de mest vidunerliga fantasidjur.
Ideligen fick jag prata med något barn om hur valarna ser ut. Att maneterna inte är gröna med lila prickar. Att det inte finns några Clownfiskar i vårt hav. Att musslorna bara har en pärla (eller i alla fall inte 12). Osv osv.
Jag höll bannemig på att bli galen!
Hur svårt kan det vara att faktiskt försöka avbilda verkligheten?
Fantasi i alla ära. Den är jätteviktig och jag förringar den absolut inte, men just idag ville jag inte ha några fantasidjur. Jag ville ha "riktiga" djur.
Eller vi kanske har små bedårande prinsessbrännmaneter simmandes i våra kalla vatten ändå?
Och ostron med änglar, ballonger och löv!
Eller knallrosa valar och allt det där.. Vad vet egentligen jag?
Jag säger bara, barn...
Idag skulle de få göra djur och växter till vårt stora lakan som vi har gjort till hav och hängt upp på väggen, och superpedagogiska Babbel står innan uppgiftens start och berättar mycket lugnt och sakligt vad det är som gäller:
"... Så tänker ni noga på hur djuren faktiskt ser ut i våra vatten. Och är ni osäkra, så kollar vi upp det på datorn..."
Alla barnen förstod vad som skulle göras och satte ivrigt igång att skapa.
Garn och pappersremsor flög. Kritor krafsade och saxar klippte. Ideer flödade och limstiften kladdade.
Det var en alldeles underbar arbetsmiljö, förutom det lilla faktum att det skapades de mest vidunerliga fantasidjur.
Ideligen fick jag prata med något barn om hur valarna ser ut. Att maneterna inte är gröna med lila prickar. Att det inte finns några Clownfiskar i vårt hav. Att musslorna bara har en pärla (eller i alla fall inte 12). Osv osv.
Jag höll bannemig på att bli galen!
Hur svårt kan det vara att faktiskt försöka avbilda verkligheten?
Fantasi i alla ära. Den är jätteviktig och jag förringar den absolut inte, men just idag ville jag inte ha några fantasidjur. Jag ville ha "riktiga" djur.
Eller vi kanske har små bedårande prinsessbrännmaneter simmandes i våra kalla vatten ändå?
Och ostron med änglar, ballonger och löv!
Eller knallrosa valar och allt det där.. Vad vet egentligen jag?
Kommentarer
Postat av: Mr Amazing
Efter att ha spenderat en helg med att fiska i vårt fina hav, så kan jag faktiskt upplysa fröken om att det inte finns någon fisk överhuvudtaget. Bara fula maneter och sjögräs. :(
Postat av: din fantasifulla väninna
Ha ha ha!!! Jag älskar det!!! Fan vad jag saknar att jobba med barn ibland....
Postat av: Erik
Mr. A, menar du att du återigen fått ett riktigt bottennapp på krogen??!?!?! ;P
Sara, jag tycker barnen är jätteduktiga!! Jag skulle själv vara väldigt nöjd med min estetiska sida om jag kunde pyssla ihop en sån där fin prinsessmane!
Trackback
