Det är min tur nu, vinden har vänt.
Låt oss säga att det har varit minst sagt omtumlande det sista.
Jag har flängt runt och kinesat hos vänner i lite över en månad och levt i min rosa resväska tillsammans med mina håriga hjältinnor.
De är två tappra själar vill jag lova!
Det såg rätt hopplöst ut ett tag och jag tappade modet rätt badly, men fan den som ger sig.
Träningen har fått ta stryk och mina underbara vänner har tagit hand om en rätt nedbruten 31-åring... Men så kom samtalet som ändrade det mesta.
Samtalet från trevligkille som lovade lägenhetsvisning. En lägenhetsvisning som resulterade i kontraktskrivning och en rysligt snabb inflyttning.
Happ!
Så från att vara helt bostadslös, och jävligt tragisk, sitter jag nu på ett saftigt förstahandskontrakt med inflyttning 1 mars, mitt i stan!
Hallelulia!
Helt plötsligt var det inte längre jobbigt att flänga runt på bussar och spårvagnar. Nu blev det istället ett utmärkt sätt att lära känna Göteborg, även utanför Linnéstan och att gå upp MITT I NATTEN för att komma i tid till jobbet är knappt jobbigt. (Knappt jobbigt. Lite gnäll är det ju givetvis på morgonen).
Jag känner att det är på väg att vända.
Även allt det som den andra bloggen har fått ta del av känns bra. Jag lämnar mina gamla demoner och går vidare... Förmodligen med nya, men ändå med kraft och energi att bemöta dem.
Mina Stockholmsbönor:
Oh, vad jag älskar er... Förbered männen på inflyttningsholabalou, med övernattning ;)
Mamma och pappa:
TACK!
Ni med soffor och extrasängar:
Snart slipper ni mig. Tjoho! Sedan är det bara att säga till när min soffa kan stå till tjänst.
Nu kom min nuvarande sambo hem... Lite te i soffan väntar.
Pöss
Jag har flängt runt och kinesat hos vänner i lite över en månad och levt i min rosa resväska tillsammans med mina håriga hjältinnor.
De är två tappra själar vill jag lova!
Det såg rätt hopplöst ut ett tag och jag tappade modet rätt badly, men fan den som ger sig.
Träningen har fått ta stryk och mina underbara vänner har tagit hand om en rätt nedbruten 31-åring... Men så kom samtalet som ändrade det mesta.
Samtalet från trevligkille som lovade lägenhetsvisning. En lägenhetsvisning som resulterade i kontraktskrivning och en rysligt snabb inflyttning.
Happ!
Så från att vara helt bostadslös, och jävligt tragisk, sitter jag nu på ett saftigt förstahandskontrakt med inflyttning 1 mars, mitt i stan!
Hallelulia!
Helt plötsligt var det inte längre jobbigt att flänga runt på bussar och spårvagnar. Nu blev det istället ett utmärkt sätt att lära känna Göteborg, även utanför Linnéstan och att gå upp MITT I NATTEN för att komma i tid till jobbet är knappt jobbigt. (Knappt jobbigt. Lite gnäll är det ju givetvis på morgonen).
Jag känner att det är på väg att vända.
Även allt det som den andra bloggen har fått ta del av känns bra. Jag lämnar mina gamla demoner och går vidare... Förmodligen med nya, men ändå med kraft och energi att bemöta dem.
Mina Stockholmsbönor:
Oh, vad jag älskar er... Förbered männen på inflyttningsholabalou, med övernattning ;)
Mamma och pappa:
TACK!
Ni med soffor och extrasängar:
Snart slipper ni mig. Tjoho! Sedan är det bara att säga till när min soffa kan stå till tjänst.
Nu kom min nuvarande sambo hem... Lite te i soffan väntar.
Pöss
Kommentarer
Postat av: Annapanna
Pluppunge! Härligt att se dig här igen...
När ska brorsan spela? KOM KOM KOM!!! Skit i pengar! Vi kan sitta hemma med ett par folkbärs (som stockholmsbrudarna bjuder på... Nä det var snålt, jag fixar starkt oxå! Det jag menar är, vi behöver inte vara ute å bränna! Vi har varann....) Detta måste firas! ; )
PÖZZ!
Postat av: Annapanna
Sen vill jag såklart komma till Götet åsså!
Postat av: Jenny
Jag är på!
Sätt bara datumet.
Vad superglad jag blir att det har löst sig med lägenhet.
Ta hand om dig Pärla!
Postat av: jojo
UNDERBART....
skönt att det löste sig till det bästa.
Saknar dina inlägg ju.
Trackback
