Bara 49 kronor minus
Det var med beslutsamma och synnerligen målinriktade steg som jag gick in i min första lampaffär idag.
Här skulle det handlas lampor minsann.
Två, minst!
Men den läckra beslutsamheten och det utmärkt goda humöret som styrde ut mig på stan idag, sjönk gradvis i takt med att priserna på lamporna visade sig.
Vilka lusna utsugare!
Ockerpriser är vad det är!
Inte en enda av de lampor som fångade mitt intresse kostade under 1000 kronor. Snarare närmare eller över 2000 kronor.
Till och med små rara lampor med Nalle Puh på kostade över 500-lappen.
Visst förstod jag att den där kristallkronan jag alltid drömt om låg utanför min prisklass för dagen, men kom igen!
Nåja... Inte skulle jag låta mig bli bedrövad och nedstämd redan efter mitt första försök inte.
Med snabba och muntra kliv gick jag till nästa lampaffär... Och nästa... Och nästa.
Ok. Nu trampade jag på mitt goda humör och drog de söndersargade resterna av det, efter mig under skorna.
Det här var ju inget kul...
I stället ändrade jag mål för dagen och siktade, med nya krafter, in mig på en matta med klar tanke på vad jag ville ha... -Och lämnade efter ett tag den tredje mattaffären utan att ens ha kommit i närheten av att handla någon.
Va fan!
Så efter två timmars ihärdigt vandrande och sökande med total besvikelse som följd, lommade jag slokörat och frustrerat hem, med enbart en nyinköpt skokräm i väskan.
Här skulle det handlas lampor minsann.
Två, minst!
Men den läckra beslutsamheten och det utmärkt goda humöret som styrde ut mig på stan idag, sjönk gradvis i takt med att priserna på lamporna visade sig.
Vilka lusna utsugare!
Ockerpriser är vad det är!
Inte en enda av de lampor som fångade mitt intresse kostade under 1000 kronor. Snarare närmare eller över 2000 kronor.
Till och med små rara lampor med Nalle Puh på kostade över 500-lappen.
Visst förstod jag att den där kristallkronan jag alltid drömt om låg utanför min prisklass för dagen, men kom igen!
Nåja... Inte skulle jag låta mig bli bedrövad och nedstämd redan efter mitt första försök inte.
Med snabba och muntra kliv gick jag till nästa lampaffär... Och nästa... Och nästa.
Ok. Nu trampade jag på mitt goda humör och drog de söndersargade resterna av det, efter mig under skorna.
Det här var ju inget kul...
I stället ändrade jag mål för dagen och siktade, med nya krafter, in mig på en matta med klar tanke på vad jag ville ha... -Och lämnade efter ett tag den tredje mattaffären utan att ens ha kommit i närheten av att handla någon.
Va fan!
Så efter två timmars ihärdigt vandrande och sökande med total besvikelse som följd, lommade jag slokörat och frustrerat hem, med enbart en nyinköpt skokräm i väskan.
Ett cykel/corepass ska nog få mig att lyfta igen.
i morgon står en stege på to-do listan och det ska mycket till för att kunna misslyckas med det... Eller?!
Kommentarer
Trackback