vildhallonet

Jag var så jävla knäckt igår kväll.

Något drog och slet i mig och jag ville bara SKRIKA rakt ut.
Hela mitt inre vrålade som i kramper och jag visste inte var jag skulle ta vägen.

Vi låg i soffan och kollade på 3:e säsongen av 30 rock (sjukt bra serie) och det bara kröp av irritation och rastlöshet i mig.
Jag trodde det skulle hjälpa med mat och åt aptitligt av laxpastan, men icke!
Jag var fortfarande trasig efter den utsökta maten, och glaset med vitt vin som jag drack till verkade inte hjälpa alls.

Det gick till slut så långt att jag satte mig upp i soffan och beodrade en sömndrucken Hef att ge mig en cigg.
Jag röker inte, men jag behövde fan något (vad som helst) att lugna ner mig med och cigaretter kändes helt rätt för stunden.

Han följde mig till balkongen, där vi sög i oss två cigg och (jag) drack upp vinet under ett nyttigt snack om delmål och visioner i livet.

Jag behöver verkligen någon slags förändring.
Eventuellt komma bort ett litet tag...
Lämna mitt ekorrhjul till vardag och se nya platser än spårvagnshållplatserna på vägen till jobbet eller känna annat än bitterheten bakom det ständigt tomma bankkontot.
En liten del av mig dör varje månad över att pengarna aldrig räcker och en stor del av min inre oro är nog ekonomibaserad...

Jag behöver kanske hitta mitt kall.
Få ett lugn i kroppen och landa lite.
Jag är egentligen nöjd och jag har det väldigt bra, men det är ändå något som saknas mig...

Då vinet och ciggen inte hjälpte så mycket som jag ville eller hade räknat med fick jag även pillat in en snus under läppen (efter löften till Hef om att aldrig fastna i något nikotinberoende) och lade mig åter tillrätta mot ett lugnt och tryggt mansbröst, helt slut efter allt huvudbry.

Och trots att jag sa till Hef att jag förmodligen ALDRIG mer skulle kunna sova gjorde hans bröst åter magic med mig och det tog tydligen inte alls lång tid innan mina andetag blev tunga och långsamma.
Säkert dreglade jag lite på honom med, där jag till slut låg och stensov mot hans bringa efter att tidigare ha väckt honom med min inre oro...