vildhallonet

Nu har det hänt mig... Det som händer så många andra.
Jag brukar skryta mig från skiten helt utan ansträngning, men nu kom visst inte ens jag undan.

Det är andra gången på över ett år nu och innan dess tror jag att jag (utan att överdriva) klarade mig utan i fyra år eller nåt.

Men; Jag har blivit sjuk!
Feber, ont i halsen, betonghjälm på huvudet, flödande snor och löjligt matt i kroppen.
Jag är ynklig och miserabel som en förkyld man och det ekar svagt och ömklig (som Zazoo i Lejonkungen när han sitter inburad hos Scar): "Ingen förstååår, hur dååligt jag mååår..." I mitt förtjockade huvud.

Det ironiska är att jag, förra veckan, bokade tid med skolsyster på jobbet om att ta vaccinsprutan mot Svinet i morgon,  men nu vette fan.
Känns som det kvittar faktiskt.

Och i feberyrans ärlighet så är det rätt skönt att få vara hemma.
Jag har varit så obeskrivligt trött ett tag och att nu få ligga nerbäddad i soffan känns löjligt lyxigt på något sätt.

Nä, en film till och en honingsfull kopp med rykande hett te får det bli...