Kanske lite kränkt ändå
Det onda har varit lite till och från och på olika sätt under flera år, men det senaste har det varit nästan outhärdligt och efter mitt hjärnskakningsfall har jag på riktigt velat gråta...
Igår skulle jag dock få hjälp hos en Ostiopat och jag var spänd till tänderna av förväntan. Äntligen skulle jag få veta varför jag var så trasig och äntligen skulle jag få en professionell chans att bli hel igen.
Äntligen!
Men, de extremt dåliga vibbarna attackerade mig redan i tamburen.
För det första var det ingen ostiopat (vilket hemsidan definitivt antydde) utan en kiropraktor/sjukgymnast som jag kom till och för det andra var han helt själv i lokalen.
Jag vill gärna ha en dam i vit rock sittandes bakom ett glasfönster eller en kiropraktorkollega i rummet bredvid för att känna mig helt trygg när jag ska ta av mig kläderna inför en främling på det här sättet.
När den alldeles ensamna kiropraktorn sedan kom (med sin kaffekopp) grep den dåliga känslan tag i mig igen... Han var ung, i min ålder, lätt sliten till utseendet och alldeles för smilig för att inge ett (för mig) seriöst intryck.
Sedan började det...
Under samtalet om vad det var för fel på mig så ringde telefonen och han svarade (vilket jag tycker är helt ok).
Men efteråt så skämtade han med mig om patienten som ringde. Skojade om hans namn och dialekt.
INTE OK!
Lite senare:
"Jahaaa, då har jag fått en ungefärlig bild på vad som är felet men jag vill se på dig. Ta av dig kläderna!"
Ursäkta!
Det finns såå många sätt att be någon ta av sig kläderna på, men hans sätt var något av det sämsta någonsin!
"Behöver jag verkligen ta av mig byxorna för att du ska titta på min nacke?"
"Ja givetvis. Jag måste ju undersöka ditt bäcken."
Än en gång... Det finns olika sätt att få fram ett budskap.
Väl i stringtrosor och b-h, med ryggen mot honom säger han:
"Fint! Är det från solarie eller semester?"
"Solarie"
*Skit ner dig!*
Jag har varit hos sjukgymnaster och dyligt innan där jag tagit av mig både tröja och byxor.
Fan, jag har ju till och med legat med benen i ett jävla V i vädret, och utan trosor, framför främmande karlar med metallföremål i händerna men aldrig tidigare har någon inkräktat på min integritet som den här killen gjorde igår.
Ju mer jag tänker på det, ju mer obehaglig till mods känner jag mig och ju mer säker blir jag på att avboka den behandling som sattes upp till nästa vecka...
Asshole!
Avboka!
Du ska lämna mottagningen med en skön känsla av att du har blivit ompysslad och hjälpt, inte kränkt!
Inget snack, hitta en ny.
Lycka till Pärla. Miss you!
Hallå lilla Hallon!
Man kan på något vis förvänta sig att den du besökte är en yrkesman. En fackman. Yrkesutövare inom sitt skrå. Det kan vara på sin plats att också kunna lägga band på sig som yrkesman. Nog för att jag själv tycker att du är syndigt läcker... och kan i viss mån förstå om den du besökte "ville tjuvtitta lite". Här måste spärren som yrkesman träda in och sätta stopp. Man vill inte kränka någon på det där viset, varken som medmänniska eller i synnerhet som yrkesman. Mest troligt bränner man alla broar för framtiden också. Det får ju finnas gränser - stå på dig!
Alltså, nääää! Fick rysningar bara av att läsa det här. A V B O K A .
För övrigt: Saaaaaknar dig!!!!!! <3
HEJ SÖTIS!
Ja usch, den här känslan är inte rolig och just nu vill den inte ge med sig även om det lagt sig lite. Låg mest hela tiden...
Jag trivs verkligen i huset & ångrar inte att vi flytta, men steget till hus blev stort och fick verkligen huvudet på spinn.
Det suger! (som flickan sa) (Starskys favvouttryck!)
Puss!
Men Olle, han e bra :)
AVBOKA!! Genast.. och anmäl honom så här får och skall det absolut inte gå till!!
Bejbiii, vart har du tagit vägen?
Allt bra? Hur lever livet???
Tell me about it! =)
PÖZZ
Hej – Vi söker just nu fler bloggare som vill tjäna extrapengar på sin blogg genom att sälja sponsrade inlägg och annonsplats till företag som vi samarbetar med. Är du intresserad kan du läsa om hur detta fungerar här: http://www.grinders.se/page/about
Hallå lilla Vildhallon!!!
Vad har hänt? Lever du? Mår du bra? Du har varit tyst jätte-länge nu... :(
Kraaam!
Nu har det gått över tre månader sedan ditt sista inlägg, du borde skämmas!! Börja blogga igen så vi som inte hinner träffa dig varje dag (även om vi bara bor ca 1km ifrån varandra) vet hur du har det.
Pöss