vildhallonet

Äntligen får jag skriva igen.
Herregud! det har ju hänt massor av spännande saker nu som jag inte kunnat berätta om.
Jag har varit milimeter från att få benen avklippta av en gul taxi, jag har krockat med en gångare vid en husknut (väldigt roligt) jag har suttit en hel eftermiddag på Axessakuten med en elev och jag har fått en ny kollega, som jag har en känsla av, kommer dyka upp här då och då...

Men nu till dagen!
MOAHAHAHAH

Det är ju första april idag och jag och min höggravida kollega kokade ihop ett litet lur till ungarna.
Efter bamba idag samlade vi dem vi bänkarna och berättade att vi fått ett meddelande från skolsköterskan om att det är alldeles för många elever på skolan som har fotvårtor och att vi nu måste få ett stopp på spridningen. (Jag var tidigare uppe och pratade med vår skolsyster, så hon var med på det).

Vi sade därför till barnen att att alla skulle ta av sig strumporna och lägga upp fötterna på bänkarna, så att skolsyster kunde komma och titta på allas fötter.
Ungarna tog lydigt av sig strumporna och lade upp dem under livligt prat om vårtor på händerna, mammas våstplåster och andra vidriga vårthistorier.
Skolsyster kom ner när alla satt där med fötterna i vädret och berömde dem för att de hade förberett sig så bra.
Hon gick runt och tittade på deras fötter en stund och innan jag sa:
"Men hörrni... Vad fåniga ni ser ut när ni sitter där med fötterna på bordet."
"Ja, verkligen" fortsätter min kollega "Ni ser jätteroliga ut."

Ungarna började skruva lite på sig och vi tjöööt:
"APRIL ,APRIL!"

Herregud, vad roligt man kan ha på svå försvarslösa barns bekostnad!