ALLT blir bra!
Long time no seen...
Enda ursäkten är att jag inte haft lust.
Ingen kraft eller energi. Ingen motivation, drift, inspiration eller prestationsförmåga.
Ingen ork...
Vildhallonet måste kanske vila en liten stund tror jag.
Hon är trött.
Däremot har jag en anonym, parallell blogg där ingen vet vem det är som skriver så jag håller skrivgnistan igång. En vill ju inte rosta...
En annan blogg där jag kan säga, tycka, önska, skälla, gråta, skratta, skrika och vara som jag vill.
För lika underbart som det är att få vara Vildhallonet, lika skönt är det att få vara lite hemlig ibland. Men jag har inga planer på ett längre uppehåll, så glöm mig inte helt ;)
Någon gång nästa år är jag minsann på fötterna igen och skriver så tangenternas plast flagnar.
Gott nytt år!
Hejsan.
Skulle man kunna få adressen till den andra bloggen? Jag känner ju inte dig irl i alla fall så.. ;) Har följt din blogg sen i somras och jag gillar ditt sätt att skriva.
/Johanna
HEJ! Kom tillbaka snart! =)
Puss o kram
Vilken jädrans käftsmäll man fick nu då, ska man behöva läsa igenom en miljard bloggar för att kanske kunna hitta din anonyma, ännu mera utlämnande blogg då, jaha, då har man nåt att göra 2009 också, kul.......... För det går väl på intet sätt att få reda på vad den bloggen ligger...??
Va fan Sara, du é ju underbar, om du bara hade fattat det själv så hade du inte behövt gräva ner dig så som du verkar göra ibland, klart man har problem och dystra stunder ibland, det måste ju hända alla(eller....?), men vi har det fantastiskt bra jämfört med många andra runt om i världen, och landet, och Gbg tillomed...
Och du, lilla fantastiska söta lilla kvinna(du eju faktiskt över tretti..), gaska upp dig nu och skriv om hur underbart det ska bli att börja den nya terminen med kräksjuka och snuviga ungar omkring dig!!!
Gott nytt allafall, hoppas du kommer igång igen snart!
Heeej Pärla!
Jag förstår din tanke med att ingen vet vem du är då finns det ingen som dömmer eller missförstår, men jag saknar dig.
För mig så får du säga, tycka, önska, skälla, gråta, skratta, skrika och vara som du vill HÄR, det är ju ändå DIN egen blogg!
Ta hand om dig vännen och hoppas att du hittar inspiration och energi snart.
Jag tänker på dig!
Ouch - ja det var en lite utav en käftsmäll, håller med ovanstående. Trots att jag förstår så blev det ju plötsligt inte lika innehållsrikt att följa denna blogg längre :( nu måste man ju göra sig förtjänt av att få adressen till din andra... Sara... hur gör man sig värdig?
