Hårt jobbande elevassistent
Alla hjärtans dag bjöd på middag på Tranquilo med min lilla sambo.
Där satt vi, två bästa vänner, och drack vin och åt gudomligt god mat i vår ensamhet (så ensamna som man nu kan bli i en fullsatt restaurang).
Hon fick en chokladask av mig och romantiken låg tjock i luften... Eller så köpte jag den chokladasken för att jag visste att om jag inte gjorde det så skulle jag inte få någon choklad, och det ville jag ju.
Vi hade tänkt gå till Viktorias Hemlighet och njuta av fyra duktiga dj:s efter vår kulinariska matupplevelse, men bestämde oss efter ett tag att faktiskt gå hem och njuta av Hank Moody (Californication) med varsin dubbel espresso och chokladpraliner i soffan istället. Ett beslut som, efter att mysbyxorna åkt på och mascaran tvättats bort, kändes helt rätt.
Arbetsdagen idag startade jag med att hälsa på min underbara kollega (bögen i församlingen) på hans avdelning, över en kaffe och hemmagjord semla.
"Så då ska du på soultrain i helgen?" Han tar en stor klunk av sitt kaffe och tittar skeptiskt på mig över koppkanten.
"Nej, housetåget har jag ju sagt typ åtta gånger." (Det här är mannen som kallar Facebook för My Face).
"Ja, ja." säger han och viftar med handen mot mig.
"Men ni kan väl komma förbi på min fest innan ni går på det här housetrain eller vad det heter i alla fall."
"HOUSETÅGET! Och jo, det är nog mycket möjligt att vi gör".
Jag skrattar åt hans underbara ointresse och tar ett sista bett på min kalorifulla frukost innan jag beslutar mig för att gå upp till mig egen avdelning och börja jobba. (Eller blogga som det ju visst blev).
Jag får väl ta mitt pedagogiska ansvar och ta med de små liven till bamba och äta järpar innan vi går ut i solen...
Puss
Där satt vi, två bästa vänner, och drack vin och åt gudomligt god mat i vår ensamhet (så ensamna som man nu kan bli i en fullsatt restaurang).
Hon fick en chokladask av mig och romantiken låg tjock i luften... Eller så köpte jag den chokladasken för att jag visste att om jag inte gjorde det så skulle jag inte få någon choklad, och det ville jag ju.
Vi hade tänkt gå till Viktorias Hemlighet och njuta av fyra duktiga dj:s efter vår kulinariska matupplevelse, men bestämde oss efter ett tag att faktiskt gå hem och njuta av Hank Moody (Californication) med varsin dubbel espresso och chokladpraliner i soffan istället. Ett beslut som, efter att mysbyxorna åkt på och mascaran tvättats bort, kändes helt rätt.
Arbetsdagen idag startade jag med att hälsa på min underbara kollega (bögen i församlingen) på hans avdelning, över en kaffe och hemmagjord semla.
"Så då ska du på soultrain i helgen?" Han tar en stor klunk av sitt kaffe och tittar skeptiskt på mig över koppkanten.
"Nej, housetåget har jag ju sagt typ åtta gånger." (Det här är mannen som kallar Facebook för My Face).
"Ja, ja." säger han och viftar med handen mot mig.
"Men ni kan väl komma förbi på min fest innan ni går på det här housetrain eller vad det heter i alla fall."
"HOUSETÅGET! Och jo, det är nog mycket möjligt att vi gör".
Jag skrattar åt hans underbara ointresse och tar ett sista bett på min kalorifulla frukost innan jag beslutar mig för att gå upp till mig egen avdelning och börja jobba. (Eller blogga som det ju visst blev).
Jag får väl ta mitt pedagogiska ansvar och ta med de små liven till bamba och äta järpar innan vi går ut i solen...
Puss
Kommentarer
Postat av: Anonym
Californication och House! Du blir ju bättre för varje gång man besöker den här bloggen. Även om det inte är såpass ofta.
Nja, synd att du inte är en tjej i min smak, för förutom det är du verkligen en guldklimp!
Och ja, jag förbehåller min goda rätt att vara anonym så länge detta sker på nätet. :)
Hm, eller så gör vi så här - om du lyckas samla ihop ett antal poäng, så bekänner jag mig själv. Vill du leka?
Trackback
