Kanske

Anonym om mitt liv:
Det du inte kan sätta fingret på? Det du saknar? Kan det vara lite mer magi och mindre alldagligt i ditt liv?

Hmm.. Mer magi och mindre alldaglighet!
Saknar inte alla mer magi och mindre alldaglighet i sina liv?
Jag vill som fan ha magi. Jag vill att mitt liv ska vara magiskt och vackert som en saga, men kom igen. Det funkar inte så!
Livet är väldigt sällan vackert som en saga. Oftast handlar det om att sova, äta, bajsa och jobba... Tyvärr. Men så är det väl ändå för de flesta av oss... 
Då och då trillar det ju in personer eller händelser i livet som fyller det med lite magi, men de personerna/händelserna (eller magin i sig självt) har ofta en tendens att försvinna efter ett tag och vad gör man då?

Eller är den här  totaltragiska och i skrivandets stund, lätt bittra elevassistenten på 30+ utan ett "normalt" fast förhållande, egen lägenhet och välbetalt jobb alldagligheten personifierad? 

Vad menar du med mer magi? Ge mig magi då!

Och vad är det för fel på alldaglighet i alla fall när jag tänker efter?
Jag kanske är alldaglig men jag har en familj jag dyrkar och vänner jag älskar. Jag har ett jobb där jag känner mig uppskattad och där jag får skratta varje dag.
Klart att jag väl också hade velat öppna upp en liten bar på en sandstrand någonstans och inte alltid vara beroende av att jobba för att kunna leva det alldagliga liv jag lever, men någonstans så tycker jag nog om det.
Jag tycker faktiskt om mitt liv även om det är alldagligt, har svackor och bakslag (trots avsaknaden av äkta man, bostadsrätt och fyra olika pensionssparanden) och kanske ser tråkigt ut i andras ögon.

Kanske är det svackorna och bakslagen som gör att det  INTE blir alldagligt i längden.
Kanske är det så, att den känslan av saknad som jag inte kan sätta fingret på, kommer vara det som gör att det händer saker nu.

Hmm.. kanske har du rätt, anonym. 
Kanske är det så att jag behöver något som lyser upp nu så att min uttråkade kropp får lite magi och spänning för att...

Jag vet inte...
Det jag inte kan sätta fingret på? Det jag saknar? Kan det vara lite mer magi och mindre alldagligt i mitt liv?


Kommentarer
Postat av: Anonym

"Jag vill att mitt liv ska vara magiskt och vackert som en saga, men kom igen. Det funkar inte så!"

Vi pratar inte mer sagolika tillstånd och exotiska äventyr behandlade med softfilter i photoshop. Alltså inte om önskedrömmande och önsketänkande. Vi är smartare än så babe. =)

"Livet är väldigt sällan vackert som en saga. Oftast handlar det om att sova, äta, bajsa och jobba. Tyvärr. Men så är det väl ändå för de flesta av oss. Och vad är det för fel på alldaglighet i alla fall när jag tänker efter? "

Självklart tycker jag inte att alldaglighet är så illa som det låter. Vem tycker inte om att bajsa?

Nej, jag syftar snarare på att många behöver en bättre balans mellan alldagliga och det "magiska" - inte att ersätta den ena med den andra; utan finna bättre balans. Läs det jag skrev MER magiskt MINDRE alldagligt.

"Då och då trillar det ju in personer eller händelser i livet som fyller det med lite magi, men de personerna/händelserna (eller magin i sig självt) har ofta en tendens att försvinna efter ett tag och vad gör man då?"

Då ler man och tackar för den erfarenheter. Tar ett djupt andetag, tar tag och njuter av nästa. Den stunden/människan som man inte vill ska lämna en håller man tag i.

"Vad menar du med mer magi? Ge mig magi då!"

Bara där har vi kanske lite av problemet? Har du inte tänkt på att den kanske finns inom dig själv?

"Jag tycker faktiskt om mitt liv även om det är alldagligt, har svackor och bakslag (trots avsaknaden av äkta man, bostadsrätt och fyra olika pensionssparanden) och kanske ser tråkigt ut i andras ögon."

Men då är det inte så illa ändå sötnos, eller? ;) Låt oss se - Du har ett leende som smittar, en glimt i ögonen som lyser upp det dystraste mörker, en inspirerande och underhållande skriftlig förmåga (läs intelligens), en social förmåga som många avundas och en lekfull själ.

Helt ärligt, så är det fullt möjligt att leva magiskt. Jag tycker att jag gör det och många i min omgivning likaså. Det trots att jag själv är 30+, singel, ärrad i hjärtat, utan egen lägenhet och med ett komplicerat jobb.

Men det har inte alltid varit så och det krävdes och kräver än idag energi för att nå dit. Men det är energi jag har tillgodo och till överskott. Det börjar med en vilja av stål och ett öppet sinne, har du det vildhallon? ;)

2008-02-17 @ 20:30:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0