Sweeney Todd may not be a wholly fictional character

Jaha!
Efter att ha hjälpt till med att släcka och låsa på Trädgår'n igår, har jag varit minst sagt mör idag.

Klockan 14.20 mötte jag upp min favoritskatare på stationen (han bor ju inte i stan -än) och vi gick till SoHo för att ta en fika (eller en kanna med shots som han ju egentligen ville att vi skulle ha).
Den fikan slutade i en brutal vansinnesbrunch med allt... Och då menar jag verkligen totalt rubbet och allt.
Vi svullade på fransk potatissallad, kräftstjärtsröra, pasta, grönsallad, köttbullar, exotiska frukter, bröd med olika färskostar, bacon, stekt potatis, pizza, dressingar, färska grönsaker, kaffe, sockerkaka mm.

Min vän vände nästan ut och in på sig själv och jobbade på riktigt bra med att försöka, trots mitt vingliga inre, att få i mig lite alkohol. (Han hade ju trots allt kommit till Göteborg för att supa mig under bordet igen. Sist lyckades han deka ner mig ordentligt en helt vanlig tisdageftermiddag).
Han öppnade upp lite försiktigt med att erbjuda mig fyra jägershots (för att komma igång) för att sedan gå vidare med att locka med en 6:a vodka/lime eller någon annan läskande drink.
Jag stod dock på mig och smuttade lydigt på mitt vatten medan han drack sina öl.

image129

När den dyra, men farligt goda, brunchen låg och blandades i våra spända magar kom den fina blondinen från Kyrkogatan och slog sig ner vid vårt bord, alldeles innan det var dags att gå till bion.
Vi bestämde oss för att mr skater skulle gå på bion med oss så vi fjäskade till oss platsbyte från två till tre, hos den trevliga mannen bakom glaset i biljettluckan.
Kön ringlade sig lång bakom oss, men han tog sig tid och fixade det för oss. Underbara man (som fick skatarens allra finaste, glänsande guldtia som tack).
Där, i biljettkön känner jag hur rytmerna från gårdagen börjar röra sig i mig och jag kan inte hjälpa det, utan står och småhoppar och dansar mellan alla människor med tunga housebeats rungandes i huvudet.
Vad var det i den där brunchen egentligen? Lyrica? 

image130
Ni ser ju själva hur jääla glad hon e´asså!

Bion var lite av en chock... Även för att vara en Tim Burton film!
Att det var en musikal visste vi ju, så det var en chansning, men samtidigt är kombinationen Tim Burton och Johnny Depp (än så länge) alltid ett vinnande koncept, så det kunde liksom inte gå fel.
Sjöng gjorde de... Och mördade gjorde de... Och blod sprutade det.
Jag satt där, i mitten av två härliga killar, med bakfyllan gungandes i kroppen tillsammans med den feta brunchen och tittade på blod, vassa rakblad, döda kroppar och mörker och lyssnade till Johnnys sjungande stämma... Huhuh!
Men någonstans gillade jag nog filmen ändå. Den hade något... Eller tycker jag det bara för att det är just Tim och Johnny tillsammans igen?
Nää, så lättmanipulerad är jag väl ändå inte?
Jag har inte bestämt mig riktigt för vad jag tycker än, tror jag. Den var absolut inte dålig, men heller ingen WHOA.
Kanske är det en se-flera-gånger-film...

(Nu kom min sambo med en liten skål naturgodis till mig. I just love her).

Den där ölen jag ju hade lovat min favoritskatare att ta idag lyckades jag ta mig ur, genom att lova att ta den i morgon istället.
Den här kvällen bjuder istället på lite plock här hemma och Nip/Tuck med glass och varma hallon.

Ha en härlig kväll mina vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0