vildhallonet

APT möten är ju, som alla vet, DÖDEN tråkiga.
Idag diskuterade vi de fyra nya spåren som ska bildas på skolan och alla fördelar respektive nackdelar det kan medföra.
Vi, så kallat "löst folk", (min kära chef kläckte ut sig det för längesedan när hon pratade om de som inte har en bestämk klasstillhörighet, och det har hon fått höra minsann. Ha ha) har ingen direkt tillhörighet i spåren ännu så jag och en kollega satt och pratade om annat när snilleblixten kom.
Vi måste ju starta ett spår X där vi hör hemma.

Jag skrev snabbt som ögat ner en lapp till chefen (som gick runt och svarade på superseriösa pedagogiska frågor):

Kära chef.
Vad sägs om att det lösa folket startar ett spår X tillsammans?
Spår X har följande arbetsuppgifter:

* Fixa personalfester
* Se till att fredagsfikan fungerar (inklusive komposten)
* Stötta och uppmuntra trötta kollegor samt dela ut många och varma kramar
* Se till att skolan ser estetiskt inbjudande ut

Hon bara skrattade när jag gav den till henne.. Sedan sa hon:
"Har du ingenting att göra raring?"

Mötet fortsatte med tråk och mal, tills det var dags för de två miljöministrarna att ha ordet.

Vi ställer oss upp och börjar vandra runt i salen under uppmaningar om hur vansinnigt bra vi är på skolan med våra komposteringar, pappersinsamlingar och annat miljöarbete.
Vi basunerar ut en fråga om de största miljöbovarna och en framtida miljötävling klasserna emellan... Vi har innan mötet satt upp ÅTSKILLIGA reklamblad runt hela skolan där vi står sida vid sida och gör fåniga pooser. (Ingen, tro mig. INGEN har missat vilka som är miljöministrar på min arbetsplats).