Jag är visst inte ensam

Ute på skolgården (efter att jag köpt mig en härlig kopp med bladkaffe och en sandig kladdkaka från fiket vid stenarna) gick jag ett varv och bara inspekterade barn när jag råkade höra denna underbara konversation mellan två killar i mellanstadiet:

"... Och då LYSSNAR inte du på mig!"
"Men du HÖR ju inte!"

Jag vet inte om de med flit försökte citera Yrrol, men det kändes verkligen som att samtalet var äkta och jag skrattade gott för mig själv innan jag fick huvudet fullt av upprörda barn som inte fick vara ifred...



Kaffe och kladdkaka, någon?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0